Sooo sorry!
Inget inlägg igår, men dagen bara försvann! Svärmor är på besök och hon för med sig en virvelvind av surr och rastlös energi, sambon hade avstämningsmöte för andra gången mellan vården och försäkringskassan och sen hade jag min prio-kurs som alltid på tisdagar numera...
Den är väldigt dränering den kursen, just nu känns det mer som gruppterapi än någon som ska kunna leda till någon form av föreläsningar och informationsspridning.
Sambon är i snart fas för nästa steg i sin rehabilitering -en mjuk uppstart med arbetsprövning i kontrollerad miljö.
Förmodligen blir det dock ännu en justering av hans mediciner innan. Kanske. Den nuvarande kombinationen fungerar på det stora hela -han är rätt 'stabil' men avtrubbad. Mediciner med påverkan på serotonin har den effekten på honom har vi märkt även tidigare. Det är som att han är vid liv men ändå inte lever. Vi får se vad läkaren säger vid nästa besök.
Men arbetsprövning känns jäkligt bra -alla vi behöver vi en meningsfull sysselsättning för att utvecklas och må vårt bästa.
När jag kom hem igår och hade ätit middag så välte jag mig bara ner på kökssoffan -så trött var jag- och insåg en sak...
Taket vid matplatsen behöver verkligen målas... Denna fulfuru är rena döden för allt vad gäller ljus och trivsel i ett hem! *Ryyys*